Start

Styrelseinfo

Organisation

Verksamhetsplan

Studiecirklar

Resor

Bli medlem

Gästbok

SPRF:kören

Café 20

Närradion

Protokoll

Försäkring

Historik

Bilder

Stadgar

Länkmagasin

 

 

 

 

 

vaderVädret  i Boden

walk

Promenera Mera!

Samlimg

Kvarnängen

måndagar kl.10.00

 


        


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                          Liv och hälsa

Utrag från Ivar Eliassons inslag i närradion under våren 2013).

Att bli äldre

Vad är åldrande?

Att bli äldre handlar en hel del om förväntningar, både egna och andras. Men modern forskning visar att dagens äldre är väl integrerade i samhället.

Arv och miljö

Att bli äldre är ett resultat av samspelet mellan ärftliga faktorer och miljön. Åldrandet innebär en process – fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.

Livsstilen påverkar åldrandet

Det friska åldrandet är beroende av arv, miljö och livsstil. Redan som ung påverkar man sin hälsa som äldre. Rökning, dåliga matvanor, stress, stillasittande, droger och för mycket alkohol är negativa livsstilsfaktorer för oss alla. Men det är aldrig för sent att ändra livsstil och bryta mönstret..
Det är viktigt att kunna vara aktiv, ha hobby och engagemang och goda relationer till sina medmänniskor.

Klassmässiga skillnader

Det finns klasskillnader när det gäller ohälsa och dödlighet. Med få undantag gäller att arbetare och lägre tjänstemän, både kvinnor och män, har sämre hälsa och överlevnad än tjänstemän på mellan- och hög nivå. Stressigt, enformigt arbete och psykisk ansträngning bidrar förmodligen till att klasskillnaderna i hälsa består.

Ökad livslängd

Vad menas med åldrande?

De kroppsliga åldersförändringarna är små fram till 40-årsåldern, sedan ökar de. Arvsmassan, DNA, i cellerna styr det biologiska åldrandet som sker på olika nivåer i kroppen – från DNA via celler, vävnader, organ, organsystem till hela individen. Åldrandets process, när och hur man åldras, skiljer sig mycket mellan olika individer. En del får vitt hår och åldersrynkor tidigt, andra sent.
Även om man redan i 60-årsåldern brukar märka åldrandet i hela kroppen kan många funktioner ändå fungera bra även när man är över 80 år, beroende på ärftliga faktorer. Funktioner som rörlighet och muskler kan man hålla i trim genom att motionera. Stillasittande är en hälsofara i alla åldrar, men framför allt i hög ålder.
Med stigande ålder minskar antalet hjärnceller. Åldersförändringarna i kroppen och psyket samverkar. För ett gott liv på äldre dagar är ensamhet och brist på stimulans lika negativa faktorer som tobak, alkohol, droger och dålig kost.
När man blir äldre utsätts man också för flera yttre påfrestningar på kroppen som gör det svårt att bestämma vad som hör till det normala åldrandet. Det är inte lätt att veta vad som är sjukdom och vad som är vanliga ålderskrämpor.

Vad händer i kroppen?

Skelettet förändras

Att bli äldre i dag innebär dels att vi tycks skjuta åldrandet framför oss jämfört med tidigare generationer, dels att vi själva kan påverka och till och med förebygga ”välfärdslidande” såsom övervikt och hjärt-kärlsjukdom. Men det sker en rad förändringar med vår kropp när vi åldras. Vi blir kortare, lättare och samtidigt torrare.

Hormonella förändringar

När vi blir äldre är vi också mindre känsliga för insulin, vilket leder till ökad risk för diabetes. Även ämnesomsättningen minskar med stigande ålder. Hormonella förändringar hos äldre är dåligt utforskade, och man har ännu inte hittat de hormoner som styr åldrandet.

Syn och hörsel

Även i sinnesorganen sker förändringar med tilltagande ålder. I ögat minskar linsens förmåga att ändra sin form, den blir grumlig och släpper igenom mindre ljus. En 70-åring behöver tre gånger så mycket ljus som en ung person. Därför är det extra viktigt när man är äldre att ha ordentlig belysning hemma och vid sin arbetsplats. Av samma skäl bör man undvika att köra bil i mörker när man blir äldre.
Med stigande ålder får man ofta sämre hörsel. Det blir svårare att uppfatta höga toner och att urskilja tal i en sorlande eller bullrig miljö. Intervjuer i radio, där det ofta finns ett autentiskt bakgrundsljud, kan vara svåra att uppfatta för äldre.
Under livet skadas många av mycket buller och höga ljudnivåer redan från tidig barndom. Ungdomar utsätts för diskotekens farligt höga ljudnivåer som kan innebära att fler blir hörselskadade och behöver hörapparat på äldre dar. Dessutom kan man få tinnitus.

Tänder

Att bli äldre innebär också slitage i munhålan. Gamla människors tandhälsa beror på hur man levt. Det finns ett klart samband mellan sociala förhållanden och munhälsa, och mellan munhåla och livsstil som kost, alkohol och rökning. Rökare har nästan alltid sämre tänder och riskerar att tappa dem tidigare.
När tandköttet blöder är det viktigt med noggrann daglig tandborstning för att förebygga parodontit. Behandling av gingivit och parodontit består huvudsakligen av att plack och tandsten tas bort på rotytorna och ibland även djupt in i tandköttsfickan. Man kan också få konstgjord benhinna inopererad för att nybildningen av ben ska stimuleras. Men det är inte någon rutinmetod.

Den viktiga maten

Som äldre gör man av med mindre energi eftersom man oftast rör sig mindre, samtidigt som ämnesomsättningen minskar. Därför är det viktigt att äta rätt om man ska undvika övervikt och fetma. Maten bör ha hög kvalitet, det vill säga vara rik på viktiga näringsämnen. Det är proteiner, vitaminer, kalk och mineraler som exempelvis zink, magnesium och kalium. Även kostfiber, som finns i bland annat frukt och grönsaker, är bra för hälsan. Det är också viktigt att ordna en trivsam och inbjudande miljö vid måltiden. Då smakar maten extra gott.
Det är också viktigt att dricka tillräckligt med vatten eftersom åldrandet i sig minskar känslan för törst och det är lätt att bli uttorkad. Medicinering och sjukdomar kan också göra att man lättare blir uttorkad.
Man bör tänka på att äta en kost som är balanserad, motionera regelbundet och anpassa kalorimängden efter livsstilen.

Hjärta och lungor

Hjärtat är en muskel som varje dygn pumpar runt sammanlagt sex till åtta tusen liter blod med ungefär 100 000 hjärtslag. När vi blir äldre belastas hjärtat allt mer och hjärtvolymen ökar, åtminstone upp till 75 års ålder. Blodkärlen blir också stelare och mindre elastiska samtidigt som blodtrycket stiger. Därmed får hjärtat svårare att fyllas med blod och att dra sig samman. Det orkar inte heller pumpa lika snabbt som i yngre dagar. När man vilar märks det inte så mycket, men däremot när man gör någon fysisk aktivitet. Då ökar risken för att få rubbad hjärtrytm, arytmi, något som i sin tur minskar tillförseln av syre ut i kroppen.
Också lungornas elasticitet minskar vilket gör det svårare att andas ut. Det gör att koldioxiden i blodet inte byts ut mot syre lika effektivt. Alla dessa förändringar gör att man får sämre kondition och kroppens reserver minskar vid extra påfrestningar. Även stress påverkar hjärt-kärlfunktionen och blodtrycket. Från 30 till 80 års ålder minskar hjärtats pumpförmåga och lungfunktionen med 30-50 procent.

Andra inre organ

De inre organen, som exempelvis njurar, lever och könskörtlar, försämras gradvis ju äldre man blir. Njurarnas förmåga att rena blodet har minskat till hälften vid 75 års ålder. Det tar längre tid för levern att bryta ner läkemedel med stigande ålder. Läkemedel som doseras utan hänsyn till njur- och leverfunktionen i förhållande till åldern riskerar att ansamlas i kroppen, vilket ökar risken för biverkningar. Läkemedel fördelas även på annat sätt i kroppen genom att de har mindre vatten att lagras i på grund av att kroppen innehåller en mindre andel vatten.

Relationer

Socialt nätverk, utbildning och medmänskliga relationer har stor betydelse för vår hälsa. Påtvingad ensamhet och isolering kan indirekt påskynda åldrandet. I dag är fyra av tio äldre ensamboende. Var tionde är frånskild.
Att förlora sin livspartner är den vanligaste orsaken till att en äldre person känner sig ensam. Sorg är en tung påfrestning och man kanske ändrar livsstil, blir passiv, äter sämre och isolerar sig. Risken att dö i förtid ökar när man blivit änka eller änkling. Sorg kan ge långvarig svår stress. Personer som lever under kronisk stress riskerar att åldras i förtid och har också ökad risk för accelererad celldöd i till exempel hjärta och hjärna.

Minnet

I dag lever vi längre med väl bibehållet intellekt, men många äldre tycker att minnet försämras med åren.
Minnet är en sammansatt process som kan indelas i olika typer. Det sensoriska minnet där information bara lagras en kort stund, mindre än en sekund. Sedan förs informationen vidare till det aktiva arbetsminnet där den aktuella informationen bearbetas. Det minne där informationen sparas för framtiden, det så kallade långtidsminnet anses bestå av flera olika delsystem:

Det episodiska minnet är känsligt och kan försämras tidigt, exempelvis vid demenssjukdom.
Ordförråd och allmänbildning är påfallande goda långt upp i hög ålder och många minnesfunktioner är länge intakta. De individuella variationerna är dock stora.
Förmågan att lära nytt och minnas ny information minskar med hälften mellan 25 och 75 års ålder. Man behöver längre tid för att ta in information och får också svårare att plocka fram den ur långtidsminnet. Hos friska människor kompenseras ofta försämringen av minnet med erfarenhet och olika knep.
All glömska beror inte på sjukdom. Exempel på frisk glömska kan vara att man inte minns var man lagt sina glasögon eller nycklar. Att inte minnas att man har några glasögon eller nycklar överhuvudtaget, är däremot tecken på sjuk glömska.

Hjärnan behöver träning

Med stigande ålder minskar hjärnans volym, men på det stora hela tycks den ha alla sina funktioner kvar.
Det är bra att fortsätta vara aktiv både i kroppen och intellektet. Hjärnan vill lära under hela livet, via ord, bild, sång, musik, lek och humor, djur, natur och sociala kontakter. Man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker, men det tar längre tid när man blir äldre.
Det är viktigt att försöka undvika mediciner som påverkar psyket eftersom den äldre hjärnan är mycket känslig för psykofarmaka. Nervsystemet arbetar också långsammare när man åldras. Nervledningshastigheten och reaktionsförmågan minskar med 15-30 procent. Men våra tankar sätter spår i hjärnan och man blir bättre på det man tränar, till exempel att skriva, lösa korsord, spela bridge och andra sysselsättningar som aktiverar hjärnan.
Att fortsätta ha ett välutvecklat socialt nätverk har stor betydelse för att ha kvar psykisk hälsa och välbefinnande. Däremot är negativ stress inte bra för hjärnan och minnet, det vill säga när påfrestningarna blir för långvariga och för intensiva.

Mat, motion och åldrande

Sitt genetiska arv kan man inte göra något åt, men man kan påskynda eller fördröja åldrandet. Bra mat och motion kan förebygga åldrandet. Fetma förkortar livet och är den vanligaste näringsrubbningen i västvärlden, där cirka 30 procent av befolkningen är överviktig.
Att inte röka, att ta dagliga promenader och undvika stillasittande är viktigt för att få ett långt och friskt liv. Vältränade 70-åringar är i bättre form än många 40-åringar. Vältränade personer i åldrarna 70-80 år som fortsätter att vara fysiskt aktiva har cirka 50 procent högre fysisk prestationsförmåga än jämnåriga som inte motionerar.
Man kan träna upp sina muskler också högt upp i åldrarna. Fysisk aktivitet gör att muskelrörelsernas snabbhet bibehålls, den minskar annars med stigande ålder. Motion stimulerar blodcirkulationen och minskar risken för stroke och hjärnblödning. Det behöver inte vara hårdträning, det räcker att promenera regelbundet, helst varje dag.

Hur gammal kan människan bli?

På 1860-talet blev så gott som ingen 100 år. På 1960-talet kunde vissa personer uppnå 105 års ålder. Alla arter har sin genetiskt bestämda livsgräns. Människans ligger på cirka 115 år, hundens på cirka 20 år.
Vad som gör att vi åldras är fortfarande oklart, men ärftliga faktorer spelar en stor och viktig roll, liksom miljö, livsstil och ett positivt förhållningssätt till livet.